Tillgänglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning än projekt i andra branscher. Denna trend har länge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt ända tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsätter detta vara ett problem än idag, trots allt arbete som lagts ner på att utforma nya projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie där fyra seniora IT-projektledare får dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom området.

Sekretessbelagd.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen..

Samhällets komplexitet och den höga förändringstakten tillsammans med den fasta struktur som företag besitter har skapat ett behov av en lösare och mer flexibel struktur såsom tillvägagångssättet i ett projekt. Trots denna utveckling lider många projekt av förseningar, övertrasseringar och till och med misslyckanden. Detta innebär att det är viktigt att utforma en väl utvecklad styrning, vilken kan uttrycka sig på många olika sätt, där ekonomistyrning med dess verktyg är en viktig del..

Problem: De flesta människor associerar entreprenörskap med framgång, vilket också är den bild som massmedia vanligtvis ger av entreprenörskap. Men att vara entreprenör är kopplat till risk, risk som ibland leder till misslyckanden som kan uppfattas negativt av samhället. Utifrån detta resonemang har vi intresserat oss för hur entreprenörer själva ser på misslyckande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur entreprenörer ser på misslyckanden. Vår förhoppning är att detta ska inspirera till entreprenörskap genom att minska rädslan för misslyckande. Metod: För att uppnå vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi utifrån tidigare forskning byggt upp en teoretisk referensram som vi sedan utgått från för att samla in empiriskt material. Detta har skett genom intervjuer med tre entreprenörer.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen..

Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell.

Som del av ett examensarbete på 10 högskolepoäng, där varje poäng motsvarar en vecka. Den här rapporten går igenom hur viktigt det är med ett planlagt arbete och bra kommunikation innan ett påbörjat arbete. Rapporten går även igenom våra misslyckanden och lärdomar då vi arbetade gentemot ett utvecklingsprojekt: de behövde grafiskt innehåll till deras boids baserade strategispel i OGRE. Redan i början stötte vi på problem och våra arbetsgivare i Umeå ville att vi skulle göra något annat än vad vi kommit överens om. Vi har använt oss av nya program för att lära oss att generera normalmapps som kan användas i spel.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora projekt.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med våra egna tankar och idéer om självförtroende i matematik. Vi har i sammanställningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss på svensk forskning.Det har visat sig att svagt självförtroende i matematik påverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och föräldrar med negativ inställning till matematik har visat sig ha en negativ påverkan på självförtroendet i matematik. Elever som kommer från hem med arbetare och småföretagare har visat sig ha sämre självförtroende i matematik än elever som kommer från hem med högre tjänstemän och storföretagare. Det har även visat sig att flickor har sämre självförtroende i matematik än pojkar.

Projekt är idag en populär arbetsform. Att se projekt som en avgränsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvärdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbättra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvärderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrädare framhöll vikten av att lära av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvärdering.

Problem: Ekonomer i IT-projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra något för att förbättra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod.